Husarregementet

 Svenska krigsstyrelsen ingick den 19 december 1757 avtal med Kapten Greve Fredrik Putbus och löjtnanten Philip Julius Bernhard von Platen angående uppsättandet av en husarkår på 200 man fördelat på två skvadroner. Denna ”Putbus – von Platens husarkår” blev stammen för ”Svenska Husar regementet”, utgörandes av 1000 man fördelade på 10 skvadroner, som skulle värvas av Major Friherre Georg Gustav Wrangel enligt kontrakt den 24 april 1758. Uppsättningen av regementet skedde på Rügen, och därifrån överfördes skvadronerna till tjänstgöring vid armén i Pommern, allt efter som de blev färdiga.

Regementet utmärkte sig genast och stred tappert mot de preussiska ryttarna. Wrangels

husarer fick mycket snart ett ansett rykte bland den svenska hären i Pommern.

År 1761 insåg man att det fanns ett behov av större antal ”lätt rytteri” och man lät dela regementet i två delar. Den ena kom att heta ”Det blå (Putbuska)” och det andra för ”Det gula (Wrangelska)” Husarregementet vardera på sex skvadroner med 800 man i krig och 600 i fred.

År 1766 sammanslogs de båda regementen åter till ett och erhöll namnet ”Kungliga Husar Regementet”, men det kallades ofta för ”Mörnerska Husar Regementet” på grund av dess chef Hampus Stellan Mörner. Till Sverige förflyttades regementet år 1772.

Under kriget mot Danmark 1788 sändes regementet till Göteborg med anledning av att norska armén trängt in i Bohuslän. År 1790 avmarscherade regementet till Kalmar för att sedan fortsätta till Stockholm för vidareskeppning till Finland. I Finland stred husarerna mot kosacker och en del stred även ombord på den svenska flottan mot Ryssland.

1797 benämndes regementet ”Hornska Husar Regementet” efter dess dåvarande chef Samuel Henrik Horn och år 1801 erhöll det åter namnet ”Mörnerska Husar Regementet” efter Hampus Elof Mörner. Under det engelska kriget 1811 användes husarerna till stillande av Klågerupsupproret. År 1813 begav sig regementet iväg på fälttåg mot Napoleon och hävdade även nu sitt anseende, den här gången som spaningskavalleri.

1816 benämndes regementet för ”Cederströmska Husar Regementet” efter Friherre Gustaf Albrecht Bror Cederström och 1822 ändrades namnet åter igen till Kronprinsens Husar Regemente, då dåvarande kronprinsen Oscar blev överste i regementet. Efter kung Carl XV:s tronbestigning benämndes regementet 1859 ” Konungens Värvade Husar Regemente” och redan året därpå ändrades namnet till ”Husar Regementet Konung Carl XV”. Så kom då slutet på namnändringarna i och med år 1882 då regementet fick sitt slutliga namn, nämligen Kronprinsens Husarregemente, som det allt sedan dess burit tills nedläggningen av regementet.

Källa
Stille, Arthur, Kronprinsens husarer 1813-1913, Lund 1913