Husarhistoria

HUSARHISTORIA

Pommerska kriget 1757 – 1762 är också känt som ”Potatiskriget”, eftersom många svenska soldater lärde sig att uppskatta potatis under detta krig.

Bakgrunden är att det mycket mäktiga och kraftfulla Preussen började vid denhär tiden få allt större makt. När landet så år 1741 erövrade Schleisen från Österrike bildar flera europeiska stormakter ett anfallsförbund mot Preussen.  

När kriget väl har börjat försöker anfallsförbundet få med Sverige mot löfte att Sverige skulle återfå de områden som Sverige förlorade 1679 och 1720.

Lätt rytteri hade redan länge och särskilt under 1757 års pommerska krig allt mer visat sig oumbärligt för svenska armén. Vårt på den tiden oövade indelta kavalleri kunde nämligen ingalunda mäta sig med Fredrik den stores husarer, som ständigt omsvärmade svenskarna, uttröttade dem, överrumplade posteringar, bortsnappade transporter o. s. v.

För att erhålla någon motvikt till det på höjdpunkten av ryktbarhet och krigsduglighet stående preussiska kavalleriet uppsattes Putbus och von Platens husarkår år 1757. Kåren omorganiserades 1758 till Svenska husar-regementet, vilken uppsattes på Rügen. Detta regemente delades sedan i två regementen men slogs åter samman några år senare under namnet  >Kungliga  husarregementet< det blev Sveriges första s. k. lätta rytteri och det enda av våra kavalleriregementen som burit namnet  >husar<. 1772 överflyttades detta till Sverige och garnisonerades i olika städer på västkusten och i Skåne. Förläggningsorterna var under början av 1800-talet Malmö och Simrishamn, 1822-1882 Ystad, till 1883 Ängelholm, till 1897 Hälsingborg, därefter var man kasernerad i Malmö. 1928 slogs regementet samman med Skånska husarregementet och Skånska dragonregementet till Skånska kavalleriregementet.